Hur som. Jag var på min sedvanliga tupplur efter att jag kommit hem från jobbet, om man nu kan kalla det för tupplurar eftersom jag aldrig verkar nöja mig med 1h, utan det blir nästan alltid minst 2-4h... Efter ca 1h in på luren så ringer min mobil. Först fattade jag inte att det är nån som försöker få tag på mig, utan jag försökte stänga av larmet och tänkte "Fan, nej, inte en chans att jag vaknar redan nu... Nej men fan, det är ju nån som ringer till mig! Svara.. Svaaara... MEN SVARA DÅ! Varför kan jag inte svara?! Är den trasig? Helvete! Äsch, jag får titta på det sen."
Ja, grejen är ju den att man ska flippa upp mobilen när man ska svara, annars är den knapplåst. Vilket jag vet. Vilket jag gör utan att tänka i vanliga fall. Nu gick det uppenbarligen inte ihop i min trötta lilla hjärna.
Ungefär som första dagen jag jobbade förmiddag, tog en tupplur, och ca 30 min in på luren så vaknar jag och inser att jag pratar i telefon. Tänker ungefär såhär: "Men fan, jag är ju i telefon! Öhh, vem...? Jaja, det är Mor, ok, lungt. Men, jag kan fan inte komma ihåg att jag har svarat. Hur länge har jag pratat??? Hmm.. Fan, måste hon fråga en massa krångligt och avancerat, jag orkar inte tänka (frågor som "Hur är det?" "Har du jobbat idag?" "Vad har ni för väder?")." När jag väl lyckats skaka av mig Mor så såg jag att larmet inte skulle väcka mig förrän om 40 min, så jag somnade om och vaknade en sisådär 4h senare. Jag hörde aldrig det där larmet.
Annars trivs jag rätt bra på jobbet, det är trevligt att jobba med djur. Sen kan det även vara oberäkneligt och farligt, även om kossorna är snälla så kan de ibland bli rädda eller bara råka missa att man står där, och man har inte så mycket att säga till om när 700+kg trycker upp en mot väggen, eller när en sugga är sur som få och gör utfall när man är inne och skrapar i hennes box (hon vaktar ju sina små). Man får vara på sin vakt helt enkelt.
Har ont i fingrarna igen. Precis som när jag mjölkade för 6 år sen. Sådär härligt "aj fan vad stela fingrarna är, måste försöka värma upp lederna så att jag kan använda mina händer". Det har kommit först nu, när jag har fått högtryckstvätta i flera flera timmar under 3 dagar. Inte så farligt annars, men på första dagen så lyckades jag träffa en liten mus, skinnflå den på halva ryggen, komma fram till att den lider som fan, inte kommer kunna överleva med den skadan, och att det är mitt ansvar att avliva stackaren asap. Så jag fick trampa på den. Känslan av när den sprack under min fot kommer hålla mig vaken om nätterna och jag mådde piss i ett par dagar efteråt. Hemska hemska öde. Så idag höll det på att hända igen, men jag tror att jag lyckades missa det lilla livet, men den var nog rätt omtumlad, för den sprang inte iväg direkt när jag försökte provocera det lite. Jag gav den iaf en chans, för det där med att trampa ihjäl möss är inget jag direkt brinner för. Tro't eller ej. Iaf, så verkade det som om den återhämtade sig efter ett tag, men det var svårt att spola när jag hela tiden fick försöka undvika att träffa stackaren.
Annars så går jag runt och låtsas att det är en flamethrower jag har och inte en högtryckstvätt, och tänker "DÖÖÖ zombie!!!!!" Måste bara inflika att det inte är en god idé att försöka elda upp en zombie, den är ju redan död, känner ingen smärta, och det tar ändå ett tag för det att brinna ner helt. Det du har lyckats med är att skapa en vandrande eldsvåda som kan bränna ner en hel stad om det vill sig så illa. Så nu vet ni.
En sån låtsas jag att jag harVem var det som ringde då? Jo, det var en trevlig tjej som ville veta om jag kunde ta ett av hennes pass v.30. Vilket jag kunde. Så nu har jag plötsligt 3 pass den veckan, som först var helt tom. Där ser man, ingen minisemester för mig då. Men får iaf gå på Skinny Puppy på tisdagen den veckan. Good enough.
Sov gott!
/Wliri
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar