Mitt spännande liv

Mitt spännande liv
-Nu i färg

torsdag 20 september 2012

I backspegeln

Fan!

Nu börjar det gå sådär länge mellan inläggen igen!


Men idag har jag nåt att berätta! Alldeles för långt för att kunna kvittra, så då blir det ju ett perfekt inlägg!

Joooosåääreatt... Jag har backat med bilen en massa idag. Jag har helt enkelt kört bil en massa idag. Kör ju mycket bil i veckorna, men idag kändes lite extremt.

Backa hit, backa dit!
Närmare bestämt så har jag backat över ett järnvägsspår. Utan sikt. Monologen (självklart högt) lät: "Hoppas innerligen att det inte kommer ett tåg, för då dör jag!"

Jaa, jag vet, idiotiskt, men hade inte så mycket val. Antingen det eller inte komma hem igen. Så jag fortsatte på mina irrfärder. Och fick backa över samma jävla järnvägsspår igen, fast på ett annat ställe. Nu med lite bättre sikt. Men ni vet ändå hur det ser ut, man liksom kör fram så långt som möjligt, inser att man ändå inte ser nåt, och sen gasar man som fan för att komma över snabbt, för det finns inte så mycket annat att ta till.

Och som ni märker så kom det inget tåg. Om det nu inte är min osaliga ande som sitter och skriver, men nej, tror inte det. Fryser för mycket om mina tår för att vara död. Tror jag.

Jajaajajajajajaaaa, hursom...

Kom iaf slutligen tillbaka till källarparkeringen jag skulle lämna bilen på, och ta min egna bil och äntligen få köra hem. Ja, jobbets parkering är i en källare som består av en massa pelare.

Ja, såhär ser det ut! Eller, ja,  utan den nakna tanten då, såklart.
 Mest pelare faktiskt. Som att köra in i en vägg. Man tar sig fan inte fram, uruselt.

Eller rättare sagt så är det här en mer rättvisande bild av parkeringshelvetet.
Men fatta vilken tur jag hade! Ingen bil bakom min parkering, så jag kunde bara köra rakt igenom! Så jag gjorde det, kände mig glad, tills jag kom på att jag nog måste vända på bilen om nästa person ska kunna köra ut den igen eftersom det är så förbannat jävla trångt där nere.

Så jag backade, svängde, höll på att kassera ena backspegeln, backade, vände, och SÅ kunde jag äntligen krypköra fram samtidigt som jag slickade ena väggen med biljäveln. Alltså, jag körde som en gudinna, bilen rörde inte vid nåt nån gång.

Pust! Äntligen dags att parkera bilen! Så jag backar, svänger, backar, får köra fram, backar, backar, backar, och voila! Så jävla snyggt parkerat!

Jag kör som ett jävla proff......

*tystnad*

*tystnad*

*tystnad*

Tills jag asgarvar i ungefär ETT minut.

Varför?

Jo, självklart för att jag parkerat åt precis samma håll som förut.

Ba gö om, gö rätt.

Behöver jag säga att jag har jobbat lååååånga dagar denna vecka, idag inget undantag?

Gnatt!


/Ms Körglad

Inga kommentarer: